Samordning och stöd vid olyckor och kriser samt vid höjd beredskap
9 § Myndigheten ska i förhållande till Europeiska kommissionen vara Sveriges kontaktpunkt och behörig myndighet för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets beslut 1313/2013/EU av den 17 december 2013, Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2019/420 av den 13 mars 2019 om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/836 av den 20 maj 2021 om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen. Myndigheten ska ansvara för de uppgifter som Sverige har och ska samordna det nationella arbetet med att bygga upp och upprätthålla en insatsberedskap enligt beslutet, med undantag för att fastställa moduler och annan insatskapacitet som Sverige ställer till förfogande för den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer. Myndigheten får i förhållande till de länder som deltar i samarbetet inom ramen för Europaparlamentets och rådets beslut 1. begära bistånd som rör räddningstjänst, 2. begära bistånd som rör annat än räddningstjänst om biståndet finansieras av någon annan än myndigheten, eller 3. lämna bistånd, om biståndet finansieras av någon annan än myndigheten. Innan myndigheten beslutar om en insats enligt andra stycket ska myndigheten informera Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) om de åtgärder som myndigheten avser att vidta. När det gäller miljöräddningstjänst till sjöss är det enligt 13 § förordningen (2019:84) med instruktion för Kustbevakningen i stället Kustbevakningen som ska begära bistånd från och lämna bistånd till de länder som deltar i samarbetet inom ramen för beslutet. Förordning (2023:582).