3 a kap. Uppehållsrätt
Att få permanent uppehållsrätt i vissa fall
5 § En EES-medborgare som är arbetstagare eller egen företagare och som upphör att arbeta i Sverige har permanent uppehållsrätt, även om han eller hon inte har vistats här under en fortlöpande period av fem år, om han eller hon, 1. när han eller hon upphör att arbeta har arbetat i Sverige under de tolv föregående månaderna och fortlöpande har vistats i Sverige i minst tre år, samt fyllt 60 år eller, såvitt gäller arbetstagare, fått pension i förtid i samband med att arbetet upphör, 2. slutar sitt arbete på grund av en permanent arbetsoförmåga och fortlöpande har vistats i Sverige i mer än två år, 3. slutar sitt arbete på grund av en arbetsskada som berättigar till en förmån som helt eller delvis betalas av en svensk institution, eller 4. efter minst tre års fortlöpande verksamhet och vistelse i Sverige, fortsätter att arbeta i en annan EES-stat och behåller sin bostad i Sverige till vilken han eller hon återvänder minst en gång i veckan. Om en sådan situation som avses i första stycket 1 eller 2 inträffar efter minst tre års fortlöpande yrkesverksamhet och vistelse i Sverige ska yrkesverksamma perioder i den andra staten räknas som om de tillbringats i Sverige. Perioder av ofrivillig arbetslöshet som registrerats av Arbetsförmedlingen eller perioder av ofrivilliga avbrott i arbetet eller frånvaro från eller upphörande av yrkesverksamheten som beror på sjukdom eller olycksfall, ska anses som yrkesverksamma perioder. Villkoren som avser vistelsens och verksamhetens längd i första stycket 1 och villkoret som avser vistelsens längd i första stycket 2 ska inte tillämpas om arbetstagarens eller den egna företagarens make, sambo eller registrerade partner är svensk medborgare. Förordning (2011:408).