Alla rättsfall som refererar till Miljöbalk (1998:808).
M 7546-08
Miljööverdomstolen
2009-12-22
MÖD 2009:33
Fråga om en viss restprodukt utgör avfall ----- Ett material innehållande rester av papper och plast och som uppkommit vid återvinning av returwellpapp har ansetts utgöra avfall trots särskild bearbetning för att kunna användas som bränsle.
15 kap. 1 § miljöbalken (1998:808)
M 2535-08
Miljööverdomstolen
2009-12-21
MÖD 2009:36
Undersökning av förorenat område ----- Ett bolag hade under perioden 1914 till februari 1966 bedrivit sulfitmassatillverkning på platsen. Efter att sulfitmassatillverkningen hade upphört bedrev bolaget, i nya lokaler på platsen, spånskivetillverkning under perioden juni 1966 till 1984. De föroreningar som omfattades av föreläggandet om undersökningar kunde härledas till sulfitmassatillverkningen. Miljööverdomstolen konstaterade att sulfitmassatillverkning och spånskivetillverkning är två helt skilda tekniska processer och som medför skilda typer av föroreningar. Miljööverdomstolen ansåg mot denna bakgrund att den faktiska driften av den miljöfarliga verksamheten som bidragit till föroreningsskada inte kunde anses ha pågått efter den 30 juni 1969. Bolaget kunde därför inte bli adressat för krav på åtgärder med stöd av 10 kap. 2 § miljöbalken.
MÖD 2008:11
MÖD 2005:30
MÖD 2005:32
MÖD 2006:36
8 § lagen (1988:811) om införande av miljöbalken
2 kap. 8 §, 10 kap. 2 § och 4 § miljöbalken (1998:808)
M 9579-08
Miljööverdomstolen
2009-12-16
MÖD 2009:26
Ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken ----- Naturreservatsföreskrifter innebar förbud att avverka skog inom en fastighet. Området ifråga innehöll ett bestånd av lövträd särskilt lämpat för virkes- och vedproduktion. För att tillgodogöra sig värdet av lövvirket hade fastighetsägaren, innan frågan om naturreservat aktualiserades, anskaffat en såganläggning. Miljööverdomstolen fann att fastighetsägaren var berättigad till ersättning för utebliven vinst trots att någon sågverksamhet inte kommit igång samt att skadan inte hade kunnat begränsas genom inköp av lövtimmer att såga. Utöver ersättning för minskat marknadsvärde ansågs därmed fastighetsägaren berättigad till s.k. annan ersättning för utebliven vinst från sågverksamhet och vedproduktion avseende lövträden. Skadans storlek uppskattades enligt 35 kap. 5 § rättegångsbalken.
31 kap. 2 § och 4 § miljöbalken (1998:808)
35 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
M 6913-07
Miljööverdomstolen
2009-12-08
MÖD 2009:50
Tillstånd till nuvarande och utökad tillverkning av sulfatmassa och papper m.m., nu fråga om slutliga villkor för utsläpp till luft av processvavel ----- Bolaget hade av miljödomstolen ålagts utsläppsvillkor avseende processvavel till luft som i praktiken innebar ett krav på installation av ett s.k. svaggassystem. Miljööverdomstolen delade miljödomstolens bedömning att ett sådant villkor inte var orimligt. Beträffande villkorets utformning bedömde Miljööverdomstolen att det p g a mätningssvårigheter inte var lämpligt att utforma villkoret med angivande av ett begränsningsvärde. Villkoret uttrycktes i stället som ett krav på reningsutrustning samt årliga mätningar. Med hänsyn till bolagets andra nära förestående miljöinvesteringar fastställdes tidpunkten för villkorets ikraftträdande till fyra år framåt i tiden.
MÖD 2009:2
MÖD 2009:9
MÖD 2009:39
2 kap. 3 § och 7 § samt 22 kap. 25 § 1 st. 6 miljöbalken (1998:808)
11 b § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
M 8893-08
Miljööverdomstolen
2009-12-08
MÖD 2009:39
Tillstånd till produktion av sulfatmassa och kartong, nu fråga om slutliga villkor för utsläpp till luft av processvavel ----- Bolaget hade av miljödomstolen ålagts utsläppsvillkor avseende processvavel till luft som i praktiken innebar ett krav på installation av ett s.k. svaggassystem. Miljööverdomstolen delade bolagets bedömning att installation av ett svaggassystem i befintlig anläggning till en beräknad kostnad på 150 miljoner kr inte var rimligt. Bolaget hade även ansökt om tillstånd för anläggande av en ny sodapanna som skulle ersätta de två befintliga sodapannorna och kostnaden för ett komplett svaggassystem i samband med denna nya panna uppgick till 75 miljoner kr. Miljööverdomstolen bedömde att denna kostnad inte var orimlig. Beträffande villkorets utformning bedömde Miljööverdomstolen att det p.g.a. mätningssvårigheter inte var lämpligt att utforma villkoret med angivande av ett begränsningsvärde. Villkoret uttrycktes i stället som ett krav på reningsutrustning samt årliga mätningar. Eftersom investeringarna krävde en lång genomförandetid fastställdes tidpunkten för villkorets ikraftträdande till fyra år framåt i tiden.
MÖD 2009:2
MÖD 2009:9
2 kap. 3 § och 7 §, 22 kap. 25 § miljöbalken (1998:808)
11 b § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Iggesund Pappersbruk Sulfatmassa Svaggassystem Rimlighetsavvägning Begränsningsvärde Svavel