Körning på barmark
1 § När ärenden eller åtgärder inte kan utföras på något annat lämpligt sätt får trots 1 § första stycket 1 terrängkörningslagen (1975:1313) motordrivna fordon användas 1. av statliga eller kommunala tjänstemän i tjänsteärende, 2. av läkare, distriktssköterskor, barnmorskor eller veterinärer i yrkesutövning, och 3. av fjällräddningen samt vid räddningstjänst av statliga brandkårer eller kommunal organisation för räddningstjänst. Fordonen får användas av alla dem som utför 1. projektering, byggande, underhåll och skötsel av kraft-, gas-, vatten- eller avloppsledningar samt radio- eller teleanläggningar, 2. projektering, byggande, underhåll och skötsel av vägar, 3. transport av sjuka personer till läkare eller sjukvårdsinrättning eller i andra jämförliga trängande fall, 4. underhåll av renskötselanläggningar och för arbete med renskötsel vid bevakning av renar och vid drivning och samling av renar inför omedelbart förestående märkning, slakt eller flyttning samt för renskötarnas försörjning med livsmedel och andra dagligvaror i direkt samband med renskötseln, 5. hämtning av fälld björn, älg, hjort eller vildsvin till lämpligast belägna bilväg samt vid arbete inom vilthägn i direkt samband med uppfödning av den djurart som hägnet är avsett för, 6. skötsel- och anläggningsarbete inom park-, idrotts-, eller friluftsområden, och 7. undersökningsarbete inom ramen för ett undersökningstillstånd enligt minerallagen (1991:45). Fordonen får därutöver användas 1. på enskilda utfartsleder eller andra sådana enskilda färdleder i terrängen som är avsedda för motorfordonstrafik, och 2. inom tomter, järnvägs- eller fabriksområden eller andra arbetsplatser, särskilt anordnade tävlings- och övningsområden eller andra liknande områden. Förordning (2023:662).