Protokoll om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar I samband med ingåendet av konventionen mellan Sverige och Norge om renbetning har den svenska och den norska regeringen med hänvisning till 42 och 43 §§ konventionen endast om följande bestämmelser rörande uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar: Ariktel 1 Spärrstängsel skall snarast möjligt före den 1 maj 1975 uppföras på de sträckor som anges i denna artikel. A. Troms fylke 1. Tamok-Rosta Längs den gräns som anges i 1 § A 1 konventionen från riksröse 294 (Treriksröset) till lämplig plats i Kitdalen (ca 35 km). 2. Anjavassdalen och Havgavuobmi Längs den gräns som anges i 1 § A 4 konventionen från södra änden av Sandelvvatn till södra änden av Moarsejavri, därifrån längs den gräns som anges i 1 § A 3 konventionen till riksröse 283 (ca 50 km). 3. Sarevuobmi Längs den gräns som anges i 1 § A 5 konventionen från riksröse 283 till riksröse 280, därifrån längs riksgränsen till Leinavatn (ca 29 km). B. Nordlands fylke 1. I Ankenes och Ballangens kommuner a) Längs den gräns som anges i 1 § B 1 b konventionen från mynningen av bäcken som rinner ut i Middagsvatn norr om punkt 1262 till Forsvatn (ca 5 km). b) Från Forsvatn vid den gräns som anges i 1 § B 1 b konventionen i västlig riktning till Langvatn (ca 1 km). 2. I Ballangens och Tysfjords kommuner Från den sydligaste viken i Langvatn i sydlig riktning förbi sjön vid punkt 792 till Baugevatn (ca 4 km). 3. I Tysfjords kommun a) Längs den gräns som anges i 1 § B 1 b konventionen från den sydöstliga delen av Baugevatn till Paurovatn (ca 2 km). b) Längs den gräns som anges i 1 § B 1 b konventionen från Paurovatn till Naidivatn (ca 2 km). 4. I Sörfolds kommun Från södra kanten av Flatkjölens sydöstra del, norr om riksröse 241 i sydlig riktning till Veiskivatn, därifrån till Kvitvatn, därifrån till Messingmalmvatn (ca 8 km). 5. I Rana kommun Längs den gräns som anges i 1 § B 3 b konventionen från Kvefsendalstjen till riksgränsen ca 1 km öster om riksröse 220 A (ca 20 km). 6. I Hemnes kommun Längs den gräns som anges i 1 § B 4 konventionen från Grasvatn till Okstindbreen (ca 2 km). C. Nordlands och Nord-Tröndelags fylken I Hattfjelldals och Röyrviks kommuner Längs den gräns som anges i 1 § B 6 konventionen från sammanflödet mellan Ranserelva och bäcken från Rotnan till riksgränsen vid Östre Sipmeksjöen (ca 26 km). D. Jämtlands län I Frostvikens kommun Längs den gräns som anges i 7 § C 1 konventionen från Östra Sipmekejaure till Leipikvattnet, därifrån till Ankarvattnet (ca 19 km). Artikel 2 Spärrstängsel skall före den 1 maj 1977 uppföras på de sträckor som anges i denna artikel. A. Troms fylke Salvaskardet Längs den gräns som anges i 1 § A 6 konventionen på följande sträckor vid Leinavatn: a) från riksgränsen ca 2 km, b) från Buddugäsloukta till Avzeluokta, c) från viken 1 km sydost om Cuolbmaädnos utflöde till Skierreloukta, d) från Havgaluokta till Altevatn (tillsammans ca 10 km). B. Nordlands fylke 1. I Ankenes kommun a) Längs den gräns som anges i 1 § B 1 a konventionen 1. från sjön vid punkt 1111 till Nordre Coarvvejavrre, från denna sjös södra ände till Söndre Coarvvejavrre, från denna sjös sydvästra vik till närmaste vik i Vannaksvatn (ca 4 km), 2. från Iptovatns södra ände till riksgränsen omedelbart norr om Rarkajaure (ca 4 km). b) Längs riksgränsen från Rarkajaure till Kjårdavatns sydöstligaste vik, från Kjårdavatns norra ände längs den gräns som anges i 1 § B 1 b konventionen till Midagsvatns södra ände (ca 6 km). 2. I Saltdals kommun Längs den gräns som anges i 1 § B 3 a konventionen a) i Skaitidalen från sydvästsluttningen av Tausafjell mot Graddiselva (ca 5 km), b) från lämplig plats vid Graddiselva ca 1 km väster om riksgränsen fram till riksgränsen (ca 1 km). 3. I Rana kommun Längs den gräns som anges i 1 § B 3 b konventionen från sammanflödet mellan Virvasselva och Blerekelva till Kvefsendalstjern (ca 12 km). 4. I Hemnes kommun Längs den gräns som anges i 1 § B 4 konventionen från Okstindbreens sydligaste utlöpare till riksröse 215 (ca 15 km). 5 I Hattfjelldals kommun a) Längs hela den gräns som anges i 1 § B 5 b konventionen (ca 15 km). b) Längs riksgränsen från Harvatn till den gräns som anges i 1 § B 6 konventionen, längs denna gräns till sammanflödet mellan Ranserelva och bäcken från Rotnan (ca 30 km). Arikel 3 Spärrstängsel skall före den 1 maj 1979 uppföras på de sträckor som anges i denna artikel. A Troms fylke Anjavassdalen Längs den gräns som anges i 1 § A 4 konventionen från lämplig plats i Beinelvdalen till Sandelvvatns södra ände (ca 30 km). B. Norrbottens län I Jokkmokks kommun Från sjön Slapejaure till riksgränsen vid sjön Numirjaures västra ände (ca 7 km). C. Nordlands fylke 1. I Hamaröys kommun Från slutpunkten av sistnämnda stängsel längs riksgränsen till riks röse 244 A (ca 5 km). 2. I Sörfolds kommun a) Från Sorjasjavrre vid punkt 770 till Langvatn ca 2 km väster om riksgränsen vid riksröse 243 (ca 2 km). b) På vissa sträckningar mellan Trolldalen och riksröse 242 (ca 7 km). Arikel 4 När betesområdet Maunu som anges i 7 § A 1 konventionen tages i bruk för norsk renbetning, skall i mån av behov stängsel uppföras längs områdets gräns från Kelottijärvi till Muonioälven. Arikel 5 Sprärrstängsel får uppföras i betesområdet Havgavuobmi i Troms fylke längs en av följande sträckningar: 1. Från den punkt där det svenska stängsel som uppföres mellan Lainiovouma och Saarivuoma samebyar ansluter till riksgränsen mellan riksrösen 284 och 284 A, genom Julusvaggi, längs Julusjåkka och Divielva till lämplig punkt vid denna älv (ca 22 km). 2. Från den punkt där det svenska stängsel som uppföres mellan Lainiovouma och Saarivouma samebyar ansluter till riksgränsen mellan riksösen 284 och 284 A, längs nordsidan av Råggastatjaeggi och tjärn vid punkt 625, därifrån i västlig riktning till Havgajåkka, längs denna bäck till inflödet i Divielva (ca 12 km). Norska myndigheter beslutar vilket av dessa alternativ som får utföras och meddelar jordbruksdepartementet i Sverige sitt beslut senast två månader efter protokollets ikraftträdande. Spärrstängsel enligt denna artikel får uppföras endast som fortsättning på det svenska stängsel som uppföres mellan Lainiovuoma och Saarivuoma samebyar. Artikel 6 De frister för uppförande av spärrstängsel som anges i artiklarna 1-3 kan förlängas om hinder uppstår på grund av ogynnsamma väderleksför hållanden, brist på arbetskraft eller material eller andra oförutsedda omständigheter av väsentlig betydelse. Artikel 7 Stängselsträckningarna fastställes närmare av vederbörande lantbruksnämnd och reindriftsinspektör gemensamt. Mindre avvikelser från de sträckningar som anges i artiklarna 1-5 får göras när det är lämpligt på grund av terrängförhållandena eller önskvärt av naturvårdshänsyn. Lantbruksnämnden och reindriftsinspektören upprättar protokoll över de stängselsträckningar som fastställes av dem. Protokollet skall åtföljas av kartbilagor. Arikel 8 1. Norge uppför, bekostar och underhåller de stängsel som anges i artikel 1 punkt B 1 a, B 1 b, B 2, B 3 a, B 3 b, B 4 och B 5 (den del som icke uppföres av Sverige, se nedan), artikel 2 punkt B 1 a 1, B 1 a 2 och B 1 b, artikel 3 punkt C 2 b, 2. Sverige uppför, bekostar och underhåller de stängsel som anges i artikel 1 punkt A 1, A 2, A 3, B 5 (en sträcka av 2 km med början vid riksröse 220 A), B 6, C och D, artikel 2 punkt A, B 2 a, B 2 b, B 3, B 4, B 5 a och B 5 b, artikel 3 punkt A, B, C 1 och C 2 a, artikel 5. 3. Sverige uppför och underhåller det stängsel som anges i artikel 4. Kostnaderna härför fördelas lika mellan Sverige och Norge. När det är lämpligt med hänsyn till arbetets rationella utförande kan annan fördelning av skyldigheten att uppföra, bekosta och underhålla stängsel på vissa sträckor fastställas genom avtal mellan jordbruks departementet i Sverige och lantbruksdepartementet i Norge. Arikel 9 I fråga om stängslens utförande m.m. skall artikel 5 i Protokoll mellan Sverige och Norge om uppförande och underhåll av renstängsel utmed vissa delar av riksgänsen (Jämtlands län och Nord-Tröndelag och Sör-Tröndelag fylker) äga motsvarande tillämpning. Andra bestämmelser om stängsels utförande m.m. kan dock fastställas genom avtal mellan jordbruksdepartemenetet i Sverige och lanbruksdepartementet i Norge när detta är önskvärt av hänsyn till naturvården eller av andra skäl. Stängslen skall förses med erforderliga genomfartsportar och övergångsbroar. Artikel 10 När stängsel färdigställts, skall de kontrolleras och godkännas av vederbörande lantbruksnämnd och reindriftsinspektör gemensamt. Ariktel 11 Om det vid uppförande eller underhåll av stängsel är nödvändigt att utföra arbete i det andra landet, skall myndigheterna i detta land lämna de tillstånd som behövs. Ariktel 12 Arbetet med att uppföra eller underhålla stängsel kan utföras av svensk eller norsk myndighet eller upplåtas på entreprenad. Artikel 13 Arbete som i samband med uppförande eller underhåll av stängsel verkställs genom svensk myndighets eller svensk entreprenörs försorg på norsk mark eller genom norsk myndighets eller norsk entreprenörs försorg på svensk mark, skall med avseende på arbetsmarknadsför hållandena anses som utfört inom det egna landet. Vara som skall användas för arbete som avses i detta protokoll får tull- och skattefritt föras över från det ena landet till det andra av den som utför arbetet eller för hans räkning. När fråga är om maskiner, verktyg, material och annat som inte förbrukas för arbetets utförande, får dock tull- och skattefrihet åtnjutas endast om varan återföres eller utföres efter användningen. Ariktel 14 Innan spärrstängsel som anges i artikel 1, 2 eller 4 uppförts gäller i fråga om betesavgift nedan angivna avvikelser från 52 och 57 §§ konventionen. 1. Om svenska renar olovligen överskrider gräns för betesområde i Norge under tillåten betestid för området eller olovligen överskrider riksgränsen under tiden den 1 maj - 15 september eller olovligen kommer in på betesområde som anges i 7 § konventionen samt det olovliga uppehållet upphör inom tio dagar efter det att den som ansvarar för renarna genom särskilt meddelande eller på annat sätt fått kännedom om uppehållet tillämpas följande bestämmelser: Om det olovliga uppehållet inträffar under första året av konventionens giltighetstid utgår icke betesavgift. För tiden därefter kan betesavgift utgå med följande andelar av de belopp som anges i 52 § konventionen. a) under andra året 30 procent, b) under trejde året 50 procent, c) under fjärde året 60 procent, d) under femte året 80 procent, 2. Bestämmelserna under 1 äger motsvarande tillämpning om norska renar olovligen överskrider gräns för betesområde i Sverige, även om stängsel där ej skall uppföras, eller olovligen överskrider riksgränsen under tid då norsk renskötsel bedrives i gränstrakterna eller olovligen kommer in på betesområde som anges i 1 § konventionen under tid då området får användas för svensk renbetning. 3. Bestämmelserna under 1 och 2 tillämpas icke a) om väsentligen samma renar ånyo olovligen överskrider betesgränsen på i huvudsak samma ställe inom 14 dagar efter det att renarna förts tillbaka till tillåtet betesområde, b) om renarna olovligen uppehåller sig i det andra landet och uppehållet icke heller skulle ha varit tillåtet enligt 1919 års renbeteskonvention i dess lydelse efter 1949. Artikel 15 Detta protokoll skall ratificeras och ratifikationsinstrumentet skall utväxlas i ........... senast den........... Protokollet träder i kraft den 1 maj 1972 och gäller till och med den 30 april 2002. Protokollet föreligger i två exemplar, på svenska och norska språken, vilka äger lika vitsord.