5 § Tillägg å sjukpenning eller livränta till den skadade utgives endast, om arbetsförmågan varit nedsatt med minst 30 procent, försåvitt ej annat följer av vad i 11 § sägs. Är någon behäftad med två eller flera skador, som medfört rätt till sjukpenning eller livränta enligt någon av de i 2 § nämnda författningarna, förordningen den 11 juni 1918 (nr 375) angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall eller ock Konungens förordnande, skall nedsättningen i arbetsförmågan anses motsvara det procenttal, som utgör summan av procenttalen för de skilda skadorna. Vid sammanläggning som nu sagts skall dock hänsyn icke tagas till skada, varför livränta eller sjukpenning utgår på grund av annan frivillig försäkring än sådan som avses i kungörelsen den 2 oktober 1908 (nr 100 s. 2) eller 3 § förordningen den 11 juni 1918 (nr 375), samt ej heller till skada, som inträffat efter den 31 december 1948 och varför livränta ej blivit fastställd. Därest livränta, som utgår till följd av skada efter sistnämnda dag, övergår i sjukpenning, skall vid sammanläggningen skadan anses medföra den nedsättning i arbetsförmågan, efter vilken livräntan bestämts.