Alla rättsfall som refererar till Rättegångsbalk (1942:740).
Ö 5099-13
Högsta domstolen
2015-07-06
NJA 2015 s. 552
NJA 2015:51
Förutsättningar för rätt till intervention.
NJA 2005 s. 342
14 kap. 9 § och 11 § rättegångsbalken (1942:740)
A 225-12
Arbetsdomstolen
2015-07-01
AD 2015 nr 42
Två lokala lönerevisionsöverenskommelser har träffats vari ingått en reglering om sammanlagt två ledighetsdagar. Överenskommelserna har sagts upp av arbetsgivaren, varefter arbetstagare nekats att få ut de två ledighetsdagarna. Tvisten har i första hand rört frågan om överenskommelserna till följd av uppsägningen upphört att gälla och därvid om överenskommelserna varit möjliga att säga upp, vilket domstolen funnit. Därefter fråga om arbetstagarna ändå haft rätt till två ledighetsdagar på grund av s.k. efterverkan i de enskilda anställningsavtalen. Arbetsdomstolen har funnit att principen om kollektivavtals efterverkan inte varit tillämplig.
AD 1978 nr 8
AD 1998 nr 33
AD 2000 nr 46
17 kap. 4 § rättegångsbalken (1942:740)
35 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
42/15
Ö 904-15
Högsta domstolen
2015-06-23
NJA 2015 s. 527
NJA 2015:48
Verkställighet av en dom på betalningsskyldighet som inte vunnit laga kraft. Domen innehöll räknefel som påverkade betalningsförpliktelsen. Sedan tingsrätten beslutat att felen inte kunde rättas med stöd av 17 kap. 15 § rättegångsbalken, har det ansetts inte föreligga hinder mot fortsatt verkställighet.
17 kap. 15 § rättegångsbalken (1942:740)
3 kap. 4 § och 21 § utsökningsbalken (1981:774)
5 kap. 2 § utsökningsförordningen (1991:981)
Ö 263-14
Högsta domstolen
2015-06-18
NJA 2015 s. 466
NJA 2015:43
Talan mot beslut om styrelseval på den grunden att beslutet har fattas på en sammankomst som inte utgör bolagsstämma.
NJA 2008 s. 796
NJA 1960 s. 52
14 kap. 9 § rättegångsbalken (1942:740)
7 kap. 50 § och 51 §, 8 kap. 1 §, 8 §, 13 § och 35 § samt 27 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551)
B 5390-13
Högsta domstolen
2015-06-16
NJA 2015 s. 405
NJA 2015:39
Ett gärningspåstående om att den tilltalade har gjort sig skyldig till fullbordad stöld har ansetts innefatta ett påstående om även försök till stöld. Eftersom den tilltalade i förväg hade fått reda på att bestämmelserna om försök till stöld skulle kunna vara tillämpliga och beretts möjlighet att anpassa sitt försvar efter detta har det inte funnits något hinder för domstolen att döma för försök till stöld.
Stöldförsöket på Bauhaus
NJA 2000 s. 256
NJA 2003 s. 486
NJA 1993 s. 134
NJA 2011 s. 611
NJA 2013 s. 7
NJA 2014 s. 664
Europadomstolens dom den 25 mars 1999 i målet Pélissier och Sassi mot Frankrike, Report of Judgements and Decisions, 1999-II
8 kap. 1 § och 12 § samt 23 kap. 1 § brottsbalken (1962:700)
30 kap. 2 § och 3 §, 45 kap. 4 § och 5 § rättegångsbalken (1942:740)
Artikel 6 europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219)