5 kap. Om växels förfallotid
37 § Är växel ställd att betalas viss dag å ort, vars tidräkning är olik den, som gäller å ort, där växeln utställts, skall förfallodagen anses vara bestämd jämlikt betalningsortens tidräkning. Lyder växel, som dragits mellan två orter med olika tidräkning, på betalning viss tid efter utställandet, skall uträknas vilken dag enligt betalningsortens tidräkning motsvarar utställningsdagen, och förfallodagen därefter bestämmas. Tiderna för växels uppvisande varde jämväl beräknade enligt regeln i nästföregående stycke. Vad nu sagts skall icke äga tillämpning, där, enligt vad särskild bestämmelse i växeln utvisar eller eljest av växelns innehåll framgår, avsikten varit, att andra regler skulle gälla.